the winner takes it all

Ingen blogg svacka här inte, har aldrig lovat att "uppdatera dagligen". kör lite när jag vill.

känner mig riktigt dålig, ont i halsen och huvudet plus att jag precis upptäckte till min stora förvåning att jag har feber. Det är något som inte händer ofta hos amelia finetto, kanske gick i sjuan senast jag hade feber? det ena leder till det andra och jag kom precis på att det är ju svinis som är ute och härjar? och jag har ju såklart inte vaccinerat mig ännu.. Det var säkert några muskelknuttar som smitta mig på gymmet igår, ackack! Hoppas jag inte vaknar upp som ett litet svin imorgon, det hade varit en upplevelse.

tack och hej

öret blev en bro

Avklarade ett ack så jobbigt slutprov i företagsekonomi imorse, 2½ timmar pust&stön.

Efter det begav jag mig in till örebro tillsammans med marielle, marieberg och ikea besökte vi under våran vistelse. Ska jag vara helt ärlig så har jag helt tappat förtjustningen med shopping, tycker inte allas att det är speciellt roligt längre att irra runt i affärer och höra hur plånboken skriker efter nåd och lite vapenvila, finns ingen tjusning alls i det.

Jag ser mig själv i framtiden bo mitt ute i skogen, livnära mig på bär, svamp, odla potatis och allt annat som naturen har att erbjuda, kanske till och med jaga en älg någon gång ibland när turen är på min sida. Jag kommer leva och anpassa mig efter årstiderna.

Vilket faktiskt får mig att tänka på den där artikeln jag läste härom veckan. Det var en kvinna (har inte namnet för tillfället) som blev en känd designer åt stora företag i USA och andra delar av världen, men främst i USA eftersom det var där hon bodde, any how, så kände hon att det inte riktigt var det livet hon ville leva, hon kände sig aldrig riktigt nöjd, även ifall hon hade så mycket pengar man kan tänka sig så var det något hon saknade, hon saknade tjusningen med livet, att leva och ta vara på allt som livet har att erbjuda. Vet ni vad hon tillslut gjorde? Hon sålde av allting, företaget, huset, rubbet och packade en liten väska med det nödvändigaste och lite fickpengar. Sen bosatte hon sig i en grotta i spannien, där levde hon i två år, kan ni tänka er det, TVÅ hela år i en grotta där hon hade varken säng, rinnande vatten eller dylikt. Sen efter två år i grottan flyttade hon tillbaka till USA och levde som vanligt, skaffade sig en man och två barn. Dårskap, fanskap och idiot kan många tycka, men jag funderar på att göra detsamma, försöka se charmen i det hela, pretty fascinating.