jag förstår mig förtillfället inte på dig.. ibland känns det som om jag känt dig hela livet, att jag vet i stort sätt allt om dig, men ibland känns det som om du är en helt främmande person som inte alls vill öppna dig för mig. why can't you ever let me all the way in?
jag brukade sakna dig så himla mycket när det hände, men det känns inte som om du saknade mig. och jag antar att det därför min saknad också börjar avta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar