Mauro Scocco, vilken man! Han vet precis hur man förskönar en lugn tisdags kväll!
Förövrigt kollade jag precis klart på oth avsnittet, visst känns det som om man känner de olika personligheterna när man följt en serie såpass länge som sju säsonger? känns som om man är en av dom.. När Mouth och Skills spelar TV-spel sitter jag bredvid, när Lucas deep-talkar sitter jag bredvid och lyssnar, när Julian har sex med Brooke är jag Brooke..........näe riktigt så djupt ska vi inte gå. Men det jag egentligen vill komma fram till är att man inte kan hålla tårarna tillbaka vare sig det är glädje eller sorg, man delar deras lycka och sorg, helt sjukt egentligen.
Nu blev jag sugen på mer OTH, säsong 2 (den bästa) får gå om och om ikväll/natt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar